howkis

Nu sitter jag här, drar är snabbisblogg är min tanke. Jag är nyss inkommen från min duell med crosstrainern, eftersom att jag pajade mitt knä i början av februari har jag inte kommit igång att springa än. Men trainern är en ruggit bra början det blir inte samma belastning för knät, perfekt för mig!
Min tanke är nu att ta en snabb dusch och  sen mysa ner i soffan med syster, kollandes på film samtidigt som jag stickar klart min på började halsduk. Eller att ta ett långt bad, och sen gå och lägga mig. Hm tufft call. Nej halsduken måste bli klar. Ellipelli ska vi se på film?


Förresten readers, jag är på jakt efter en skinnjacka, ja jag är troligen den sista på hela jorden som inte har en, men nu har även jag bestämt mig för att hitta en, typ en bikermodell. Har ni några tips?

Love

Update:  mamma hade visst sina egna planer på vad jag skulle göra ikväll, vika tvätt var det.

Jag är tillbaka på det gamla jobbet, trivs som vangligt jättebra. Min mat är i mikron, den piper inom en halv minut. jag är hungrig. mamma tjatar om att man måste ha lock på maten när man värmer den. Nu piper den.

Love

JAG ÄR HEMMA!

Världens största spindel sprang precis över golvet!

Love

Skickade precis iväg det sista smset, gällande alla mina kläder som folk här lånat och inte lämnat tillbaka. Kalla mig grinig, barnslig, bitch ja vad ni vill, men det är inte okej att "låna" någon annans kläder och inte lämna tillbaka dem, stöld med ett finare ord.

Efter att jag satte ner foten och satte stop, har jag fått många betydande sms, samtal och rader på facebook. Det betyder jätte mycket. Mer uppmuntrande sms åt alla! Där jag förstår att det finns en bättre värld, och att människor verkligen är olika. Det gäller tyvärr att passa sig för vem och vilka man väljer att umgås med. Under dessa månader, där jag har mått dåligt har jag blivit mycket starkare. Hade jag varit den personen som jag är idag, när säsongen började, hade det sätt helt annorlunda ut idag. Jag hade umgås mer med vissa personer och mindre med vissa. Det är lätt att kolla tillbaka på sina misstag, och vilja ändra dem. Men säsongen här uppe har varit det bästa som har hänt mig, men den här även varit bland det värsta.

Nu har jag fått svar på smset, ett linne är återfunnet. Men skjortan är fortfarande borta, liksom hårblåsen,  men jag orkar inte lägga energi på fönnen. Blir någon annan lyckligare av den så blir jag mindre bitter.

Love

Jag är påväg mot bageriet och frukos med två goa falkenbergare, det är min anledning till att vara vaken så  här tidigt.  Sen måste jag iväg till banken.

Hey people, varje dag läsare eller bra för stunden kollare. Jag kan med gläjde bekräfta att jag kommer tillbaka till Örebro och nora, lilla mon, fredag alt lördag. Det ska bli sjukt skönt, jag är verkligen saknat alla.

Just nu lyssnar jag på backstreek boys och packar ner mitt rum, det fattas lite saker. Mitt bankkort är borta med vinden, mitt coop-kort med, två skjortor, massa linnen samt en ny hood ( som jag förövrigt är helt kär i) är flygit ut ur fönstret. Nog för att mitt rum är ett kaos just nu, eller ja, helt tiden och jag erkänner, jag och reda går inte hand i hand. Men jag vet att bankkortet ligger på att sjukt bra ställe,  jag ska bara hitta det. Kläderna är jag nästa helt säker på att folk har lånat, så om du som läser detta känner på dig att du faktiskt har ett plagg som tillhör mig, var vänlig att ge dem till  mig eller dumpa dem bara på mitt rum!

Jag måste passa på att tack alla mina älskade vänner och min familj som stöttar mig i denna processen, jag älskar er verkligen. Någon dag, när allt har lugnat ner sig kommer jag berätta, vad det är som har hänt, men inte nu. det är för tidigt.


LOve

Dear blogg readers, har ni någon gång kännt er utanför, ensam eller utstött?
Denna känsla att vara detta är hemsk, mina kloka vänner säger att alla känner sig nog lite utanför ibland. Men jag har alltid känt att jag har varit lite utanför, inte varit riktigt som alla andra, inte bara här uppe, utan även hemma. Men vad som är "felet" på mig har jag inte den blekaste om. Vissa gånger har jag hört att jag är bitchen nummer ett, inte helt omöjligt. Men detta är bara ett skal som jag använder mig av, när jag känner mig osäker i en sistuation, zipar jag upp dragkjedjan som håller mitt skal på plats.  Jag har faktiskt fått sagt i mitt ansikte att "Linnea, jag tror att det är många tjejer som hatar dig" tackar för den säger jag, slå lite hårdare nästa gång. Min fasad vänder andra kinden till, hånar mig själv lite, kanske till och med bitchar lite tillbaka mot personen som sa denna fras, men inombords så gråter jag floder. Att få till sitt ansikte att folk inte tycker om en, är svårt. speciellt när det är sådana som det är här uppe, sådana som man bor, jobbar och nästan tvingas umgås med. Sådana som man nästan tvingas attt umgås med. 
Ja mamma jag har ljugit för dig, livet här uppe är i nuläget inte alls bra. Här uppe har jag ingen bästa vän, någon som förstår mig och vet hur jag fungerar, någon som delar mitt kött och blod. Alla andra ha en sådan, en gammal som men verkligen känner eller en ny som dom precis har hittat. Jag skulle verkligen behöva en riktig vän



Innan jag flyttade upp hit, var både morfar och mamma tydliga med att, det var okej att avbryta och flytta hem igen. -Somfan heller att det är, har något påbörjas ska det även avslutas. Man avbryter inte något som man påbörjat, som man vet att man kan slutföra, det är endå bara sex månader som jag ska tillbringa här uppe, det är ingen tid. sex månader går fort. Var precis vad jag tänkte innan jag kom hit, i tron om att allt kommer att bli super bra. Nu fem månader senare, fem månader klokare. Men nu känns allt annorlunda, jag är beredd på åka hem redan på fredag. Eller bättre åka hem ikväll, synd att tåget här gått. Jag är så trött på att alltid bli vald sist, att inte betyda något. Jag behöver mina vänner, mina riktiga vänner, inga fasad vänner som man tvingas att umgås med, de riktiga, de som man själv har valt att umgås med, och framförallt de som har valt att umgås med en. aniskrydda vad jag saknar, mina vänner.

Jag sitter och spelar spel med Sofia 10 vernerson, över msn. Det har blivit lite av våran sak, nu när vi inte kan umgås som vanligt, gör vi det istället över msn, spelandes spel. Det är alltid en hård strid och jag går oftast segrandes ur situationen.

Hallå! Jag håller på och ändrar om designen, nu testar vi lite bara :D


PUSS!